Joseph II, Holy Roman Emperor
Källa: Wikipedia Commons
Joseph II: kejsare av det heliga romerska riket från 1765 till 1790; född 13 mars 1741, Kejsarens äldsta son Maria Theresa (1717-1780) och kejsar Francis i (1708-1765). Han blev kejsare av det heliga romerska riket vid sin fars död 1765, och kung av Ungern, Böhmen, Kroatien och Slavonien vid sin mors död 1780., Efter sin död den 20 februari 1790 efterträddes han av sin bror Leopold II (1747-1792).
Joseph II var en unikt progressiv Hapsburg linjal. Hans eftertryckliga reform idéer harmoniseras med upplysnings filosofer, vars (esp. Voltaires) dedikerad student han var (se Emancipation). Friedrich II av Preussen och Tsarina Katarina av Ryssland hade gett mönster för Josephs politik som syftar till att förmå bosättare att komma till hans land. Josephs kejserliga mål inkluderade försök att rätta till långa och komplicerade klagomål i lag-och lagdomstolsförfaranden., Dessa ansträngningar tog för övrigt upp de lokala privilegierna när det gäller den mennonitiska ståndpunkten om Eden. Uppfriskande ljudvyer sändes. (Se diskussionen av Crous.)
Maria Theresas död 1780 gjorde Joseph till den obestridda härskaren. Ivriga att tillämpa förnuft och upplysning till makten av staten utfärdade han den 13 oktober 1781, en Toleranz-Patent (Patent av tolerans) bevilja frihet till den grekisk-ortodoxa och protestantiska bekännelser., Parallellt med Katarinas 1763 manifest inbjudande tyska bönder till Ryssland, utfärdade han den 17 September 1781,” Kolonisten-Patent ” öppna sina östra provinser till invandrare. Denna lag lockade ett antal Palatinat Mennonite familjer i Galicien. Dekretet om godkännande (Annahmedekret) för Palatingruppen avkunnades den 29 mars 1784. Alsace Amish följde från Montbeliard. 1781-händelserna markerar ett minnesvärt kapitel i Josephs reformer. De avslöjar honom som en rättvis välgörare för mennoniter och andra protestanter., Hans tolerationspatent gav dem lättnad och gav en flyktväg mycket mindre besvärlig än passagen till den nya världen.
Crous, Ernst. ”Mennoniten im alten Riket u. Staat,” Die Heimat (Krefeld, 1939) Del i: ”Reichskammergericht und Mennoniteneid,” 1-8: ”Wie es mit Ablegung des juramenti calumniae und sonstiger Eyden i Streit-sachen der Mennonisten zu halten seye?”diskuteras i Wetzlar, 13 juli 1768, av Visitations-Kommission (Imperial Law Revision Commission) om kommersiella fall.
Kauder, Viktor. Das Deutschtum i Polen 2., Teil: Das Deutschtum i Galizien (=Klein-polen) 1937.
Maass, Ferdinand. ”Maria Theresia und der Josephinismus.”Zeitschrift für katholische Theologie (1957): 201-13.
Ernst H. Correll
Richard D. Thiessen
December 2007
citera denna artikel
MLA stil
APA stil
